Hållbar design

Jätkäsaari  

 

Hållbar design och design som beaktar miljöaspekterna är en viktig del av utvecklingen av Helsingforsregionen. 

Hållbar livsstil

De före detta hamn- och industriområden omvandlas till bostadsområden vilka erbjuder möjligheter att skapa levnads- och arbetskoncept att nytt slag. Till exempel på Busholmen bygger man ett Low2No-energi- och innovationskvarter. Med hjälp av en internationell tävling sökte man övergripande lösningar för hållbart byggande.

Genom att ordna tävlingen ville man visa att nationella och internationella målsättningar för att minska koldioxidutsläpp och förbättra energieffektivitet kan nås och till och med överskridas genom ekonomiskt hållbar produktion av attraktiva miljöer. Det vinnande förslaget c_life – City as living factory of ecology presenterade en finansieringsmodell där hela Busholmen omvandlas till den första koldioxidfria stadsdelen i Finland.

Biovetenskapscampus i Vik utgör tillsammans med intilliggande bostadsområde en omgivning där man testat ekologiskt byggande och boende. I omgivningen finns bland annat det gröna Eko-Vik-bostadsområdet som var det första ekologiskt planerade bostadsområdet i Finland. Vid planering av området lade man vikt på hälsosamhet och långsiktighet och att det finns möjligheter för omvandling. Byggherrarna skulle följa ekokriterier till vilka räknas utsläpp, naturresurser, hälsosamhet, naturens mångfaldighet och näring.

Området vid Arabiastranden är ett nytt och populärt bostadsområde som formats kring Konstindustriella högskolan i Helsingfors på ett före detta industriområde. Arabiastranden erbjuder nya typer av boende, utbildningsmöjligheter och sysselsättning inom nymediesektorn.

De flesta färdas med kollektivtrafik

Helsingforsarna är flitiga kollektivtrafikanvändare. Största delen av dem som pendlar till Helsingfors centrum under morgontimmarnas rusningstid använder bussar, spårvagnar, tunnelbana eller lokaltåg. Det finns en stark tonvikt på spårbunden trafik. Två tredjedelar av kollektivtrafiken till centrum går redan på räls. Under de närmaste åren kommer Helsingfors tunnelbanenät att utvidgas västerut, och en ny "ringlinje" för lokaltåg i Vanda kommer att underlätta tvärlinjetrafiken.

Helsingfors satsar också på spårvagnstrafiken. Under de senaste åren har nya linjer lagts till och det täta spårvagnsnätverket binder samman stadens centrum och förorter.

Helsingforsarna njuter av motion – cykling är speciellt populärt. Helsingfors cykelvägsnätverk sträcker sig till över 1 000 km och staden har utvecklat en reseplanerare för cyklister. 

Hugget i sten, byggt med trä

Lokala material och tekniker har använts i Helsingfors för att främja hållbar utveckling. Samtidigt har det format stadens individuella karaktär. Finland är ett land av trä och sten, och mycket av Helsingfors har byggts av dessa material.

Fästningen Sveaborg utanför Helsingfors byggdes år 1748 och som byggnadsmaterial användes lokala stenar, lera och träd. Sten har i stor utsträckning använts också i jugendbyggnader.

Den lokala gråa graniten har i stor utsträckning använts i kända byggnader som till exempel Otnäs universitetscampus av Alvar Aalto (1966), Tempelplatsens kyrka av Timo och Tuomo Suomalainen (1969) och presidentens residens Talludden av Reima och Raili Pietilä (1993).

Sibelius-huset av Kimmo Lintula och Hannu Tikka (2000) i Lahtis är ett måste för träarkitekturfantaster. I Helsingfors kan man njuta av moderna träbyggnader bland annat i Nordsjö och Vik.

Trä som byggnadsmaterial blir allt mer populärt. Det används mer och mer bland annat i offentliga byggnader som bibliotek, daghem och skolor. Institutionen för arkitektur på Helsingfors tekniska högskola har ett studieprogram i träteknik.

Hållbara produkter och tjänster

Finska formgivare är allt mer intresserade av hållbara produkter i vilka återvinningsbara material använts och där planering utgår från miljövänliga principer. Det här intresset syns också i tjänster och livsstilen.

Jolly Dragon är en gemenskap som erbjuder verksamhet för utlandsfödda som bor i Helsingfors. Meningen är att de utlandsfödda ska trivas i Helsingfors, bekanta sig med samhället och hitta nya vänner. Med verksamheten vill man öka gemensamheten med hjälp av sociala och idrottsevenemang.

Boendekollektivet Loppukiri i Helsingfors erbjuder en alternativ livsstil för äldre. Invånarna i kollektivet arbetar frivilligt tillsammans och ingen anställd personal behövs. Maten tillagas tillsammans och vardagen tillbringas med varandra, men invånarna bor i egna lägenheter. Sålunda får de äldre stöd av varandra samtidigt som de kan behålla sin självständighet så länge som det är möjligt i hemförhållanden.

Helsinki Living Lab är ett koncept där användarna förbättrar existerande alldagliga produkter och tjänster eller skapar alldeles nya. I utvecklingsarbetet utnyttjas den senaste tekniken, men testarna är vanliga människor i riktig stadsmiljö.

|